🦸🏿 Supersocionomer som sitter på en superkraft! 🦸🏻

Socialt arbete är ett hantverk som kräver ständig träning - lite som yoga som kräver att vi sträcker på oss alltmer, vrida och vända. I början av vår karriär så präglas merparten av dagarna av klientkontakt - vi kanske jobbade på ett HVB-hem eller liknande. Det stärkte våra socionommuskler och gav oss ett skarpt sinne för relationsskapande och problemlösning.

Med tiden samlar man på sig mer erfarenhet och går sakta men säkert mot mer ansvar i sin roll - många gånger innebär detta också någon form av administration. Det är välbehövligt för att allting ska ske rättssäkert och att vi ska ha koll i form dokumentation och annat kul.

Samtidigt riskerar vi att tappa stinget - de färdigheter som ofta bidrar till den största positiva skillnaden hos en klient - själva mötet. Under min tid som ansvarig för Paideia Öppenvård jag haft äran att släppa skrivbordet och gå ut och träffa klienter igen när omständigheterna krävt det.

Det fick mig att inse att detta hantverk är en färskvara - use it or lose it. Det gör mig också ödmjuk inför mina otroligt kompetenta kollegor som dagligen utför akrobatik i högklass i sina ärenden.